Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Informerat samtycke

Forskning på människor får normalt sett endast ske om deltagarna samtyckt till att medverka i studien. Först måste deltagarna dock ha informerats om studiens syfte, eventuella risker och fördelar med att medverka, och mycket annat.

Idag utgör kravet på informerat samtycke en hörnsten i forskningsetiken. Kravet återfinns i såväl internationella riktlinjer som i svensk lag (etikprövningslagen 13-22 §§).

Samtycket

I etikprövningslagen framgår att samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Dessutom ska samtycket dokumenteras. Vanligtvis krävs skriftligt samtycke, men det finns situationer då ett sådant inte är möjligt att inhämta. Observera att det är lagen och Etikprövningsnämnden som ytterst avgör när, hur och under vilka omständigheter samtycke ska inhämtas.

Forskningspersonen har rätt att när som helst och med omedelbar verkan återta sitt samtycke. Något skäl behöver han eller hon inte ange. Data som redan insamlats får dock användas i forskningen.

Informationen

En förutsättning för det informerade samtycket är alltså att forskningspersonen först tagit del av relevant information. I etikprövningslagen klargörs att forskningspersonen ska informeras om:

  • den övergripande planen för forskningen,
  • syftet med forskningen,
  • de metoder som kommer att användas,
  • de följder och risker som forskningen kan medföra,
  • vem som är forskningshuvudman,
  • att deltagande i forskningen är frivilligt, och
  • forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin medverkan.

Med utgångspunkt i detta krav har Etikprövningsnämnden sammanställt en vägledning. Som forskare rekommenderas man att ha läst denna innan man utformar sitt eget informationsmaterial.

Generellt gäller att man i sin information till forskningspersonerna ska undvika svåra ord och krångliga meningar. Informationen måste dessutom anpassas till den tänkta mottagaren, vilket betyder att man ibland måste utforma fler än ett informationsbrev (exempelvis ett till vårdnadshavarna och ett till barnet). 

Vidare ska informationen vara saklig och neutral. Man bör därför undvika att tona ner risker och överdriva fördelar med att ingå i studien. Påtryckningar och övertalningsformuleringar av typen ”Det är angeläget att du medverkar i detta projekt” och ”Tack för att du engagerar dig!” bör också undvikas.

Förutsättningar för ett bra och självständigt beslut

Forskningspersonen måste ha en realistisk chans att fatta ett självständigt beslut. Som forskare bör man därför vara vaksam på sådant som kan uppfattas som påtryckningar, inte minst då forskningspersonen ofta står i en beroendeställning till forskaren eller till den som kommer med forskningserbjudandet.

Också sådant som tidsbrist, trötthet och oro kan försvåra för forskningspersonen att självständigt ta ställning till erbjudandet om att delta i en studie. Detta är också något man som forskare ska ha i åtanken när man planerar sin studie.

Sidansvarig:

Har du frågor?

Har du frågor som gäller det forskningsetiska regelverket? Som anställd vid Lunds universitet kan du då vända dig till forskningsetik [at] lu.se.